eliassonjonas.blogg.se

Jag har sen jag åkt iväg, fått en del frågor kring varför jag gör det här. Skall försöka berätta i en dikt jag läst, som jag tycker förklarar väldigt bra, hur jag tänker.

Snäckan
När min pojke var fyra år var vi på Mallorca.
En morgon skulle jag springa utefter stranden.
Anders ville följa med.
Efter 25 meter blev han trött.
Han stannade, med jag sprang vidare.
När jag vände, såg jag honom som en liten prick, som satt och väntade på mig.
När jag kom närmare såg jag att han gjorde någonting.
När jag kom helt nära såg jag vad.
Han satt nere vid strandkanten och kastade snäckor i havet.
Under natten hade spolat upp mängder av snäckor.
Han räddade dem tillbaka i livet. 
Jag tyckte det var fint, och sa det också.
Men...
Det var hundra snäckor på en meter och stranden var en mil.
Så jag ville få honom att förstå att inse det meningslösa.
Jag sa: Det är fint, men vad tror du att det spelar för roll att du kastar tillbaka en snäcka eller två.
Först tittade han bara på mig.
Han hade en snäcka i handen.
Sakta stäckte han upp den mot mig och sa:
För den här.
För den här spelar det roll.
Av: Ulf

Idag har vi även haft "avskedsmiddag" hos några grannar där svenska Rebecca bor, åt jätte god mat och hade det jätte trevligt. Min värdbror skall nämligen åka tillbaka till Tyskland imorgon. Tråkigt, kommer sakna honom mycket. Men vi ses igen. Det är jag säker på!
Imorgon är det fika med las Suecas, skall bli kul!

Är så väldans trött.. Så God natt.